Montessoripedagogik
Kursen behandlar montessoripedagogikens teori och praktiska tillämpning och bygger på Maria Montessoris filosofi, teori och didaktiska tillämpning och vänder sig till alla inom förskola och grundskola som är intresserade av att utveckla sin yrkeskompetens.
Undervisningen är upplagd för att kunna kombineras med arbete
Studierna bedrivs på distans och halvfart under två terminer och är planerade för att kunna kombineras med arbete. Under höstterminen är fyra digitala kursträffar om två sammanhängande dagar vardera inplanerade och under vårterminen fem digitala kursträffar om två sammanhängande dagar. Kursen är avgiftsfri med undantag av medborgare utanför EU, EES och Schweiz.
Undervisning
Kurstillfällena består av föreläsningar, seminarier och workshops.
Litteratur och Studiehandledning
Litteraturlista delkurs 1 HT24 Pdf, 256.9 kB. (256 Kb)
Kurslitteratur HT24 - VT25 finns under fliken Kursupplägg.
Möt våra lärare
Per Gynther
Min bakgrund har jag som utbildad mellanstadielärare och montessorilärare. Jag har också arbetat som skolledare inom grundskolan. Jag har lång erfarenhet av fortbildning för lärare och handledning av skolor och arbetslag inom såväl förskolan som grundskolan. Som universitetslektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och didaktik är jag för närvarande kursansvarig för kurser i utvärdering och skolutveckling, bedömning och montessoripedagogik samt handleder och examinerar studenters examensarbeten på grund och avancerad nivå.
Mitt forskningsintresse är undervisning och lärande inom skolan och då särskilt inom det montessoripedagogiska fältet. Sedan flera år tillbaka ingår jag i det internationella nätverket MORE som består av forskare från ett flertal länder som särskilt intresserat sig för montessoripedagogik. Jag är också biträdande redaktör för den nyligen startade tidsskriften Journal of Montessori Research and Education.
2016 disputerade jag med avhandlingen ”Möjligheter och begränsningar – om lärares arbete med montessoripedagogiken i praktiken”. I mitt avhandlingsarbete undersökte jag vad som utgjorde möjligheter och begränsningar till att de i studien medverkande montessorilärarna utförde arbetet i enlighet med de intentioner som de uttryckte samt vad som utgjorde möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet. I studien deltog nio montessorilärare fördelade på fyra olika verksamheter vilka alla hade en tydligt uttalad ambition att bedriva verksamhet i enlighet med montessoripedagogiken.
Genom en analys av klassrumsobservationer och intervjuer visar jag hur möjligheter och begränsningar var relaterade till huruvida lärarna hade tillgång till montessorimaterial eller inte. Studien visar också hur en förutsättning för ett kollegialt utvecklingsinriktat lärande var att lärarna gjorde sin privata förståelse för pedagogikens teori och praktiska tillämpning tillgänglig för varandra. Vid tillfällen kom detta emellertid inte att äga rum bl.a. beroende på att handlingssätt tagits för givna och/eller sågs som de enda ”rätta”. Då lärarnas handlingsutrymme därigenom begränsades skapades villkor som försvårade en möjlig utveckling av arbetssätt. I de fall då villkoren för ett kollegialt utvecklingsinriktat lärande var mer gynnsamma var det tydligt att lärarna inte uppfattade montessoripedagogiken som en “metod” utan snarare som en “modell” som lärarna hade att skapa sin egen metod utifrån. Lärarna kom då tillvarata ett potentiellt handlingsutrymme som annars inte uppmärksammades.
