Agrargeografi

Detta är temat för kursen i agrargeografi som ger ett rumsligt och samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv på jordbrukets geografiska förhållanden och förändringar.

Kursen bidrar med en kritisk genomlysning av hur samhälle och människor har organiserat livsmedelsförsörjningen lokalt men också hur globala förändringsprocesser påverkar jordbruket och hur dessa processer får lokala effekter och avtryck i landskap över hela världen. I människans utnyttjande av mark uppstår ofta konkurrens mellan olika intressen i landskapet, så som odling av bioenergi istället för mat, igenplantering av åkermark för intensifierat skogsbruk, rekreation på före detta jordbruksmark så som golfbanor eller hästgårdar. Olika former av rättigheter till mark såsom nyttjande och brukningsrätt samt vad äganderätten egentligen innebär behandlas på kursen, frågor som är viktiga för historiska och samtida förändringar. En annan central fråga rör hur dagens organisation av jordbruksarbete och dess sociala villkor står i relation till immigration och alltmer automatiserade och datadrivna processer.

Klimatförändringar och välfärdsperspektiv skiljer sig mellan länders och världsdelar i hantering av livsmedelsförsörjningen. Jordbrukets ekonomiska förutsättningar är både lokalt betingade och globalt marknadspåverkade, äldre ekonomisk geografisk teoribildning om lokalisering, skala och komparativa fördelar används på kursen i relation till samtida teoribildning om globalisering, politisk ekologi och agrarekonomi för att förstå och förklara aktuella och historiska skeenden. Kursen har därmed ett särskilt fokus på de geografiska faktorer som förstärker och förändrar driftsformer i jordbruk på olika platser och hur dessa står i relation till den globala och samhälleliga kontext de är del av.

Ett analytiskt mål med kursen är utveckla och fördjupa kursdeltagarnas kunskaper om jordbrukets speciella geografiska förutsättningar i relation till både historisk förståelse och vår tids samhälls- och miljöutmaningar.