Dödlighet, hälsa och åldrande
ForskningsämneAnalyser av mönster i dödlighet utgör ett av demografins kärnämnen. Många av de metoder som demografer använder i sin forskning har utvecklats i studier av livslängd och dödlighet.

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-14 av 14 träffar
Analyser av mönster i dödlighet utgör ett av demografins kärnämnen. Många av de metoder som demografer använder i sin forskning har utvecklats i studier av livslängd och dödlighet.

Ekonomisk sociologi analyserar ekonomiska fenomen med utgångspunkt i sociologiska grundsatser. Sociologer har alltid varit intresserade av att förstå och förklara ekonomiska fenomen, från hushållets ekonomi till det moderna marknadssamhället.

Etnicitet och social inkludering studerar frågor om hur symboliska konstruktioner av ”Vi” och ”De andra” tar form.

En stor del forskningen inom familedynamik och fruktsamhet fokuserar på förändringar i mönstret för barnafödande i Sverige och de sociala strukturer som har bidragit till de relativt höga fruktsamhetstalen i de nordiska länderna.

Familjesociologi är studiet av familjen som social institution och familjens relation till andra institutioner i samhället.

Formell demografi är den inriktning inom demografin som ägnas åt utvecklingen och tillämpandet av nya metoder för analyser av demografiska processer och demografiska data.

Kultursociologi är ett kunskapsområde i skärningspunkten mellan humaniora och samhällsvetenskap, där analysen av människors tankar och livsformer knyts till samhällets struktur.

Inom ämnet, som kompletterar juridik och kriminologi, studeras relationen mellan brott, straff, rätt och samhälle.

Migration är en nyckelfaktor som bidrar till befolkningsförändringar på både kort och lång sikt, med olika effekter när utflyttningar dominerar och när de som flyttar in är fler än de som flyttar ut.

Social stratifiering och makt har utgjort ett centralt forskningsfält inom sociologi ända sedan ämnet etablerades som en akademisk disciplin. Särskild uppmärksamhet ägnas betydelsen av klass, kön, sexualitet och etnicitet/intersektionalitet för livschanser och fördelning av maktresurser.

Politisk sociologi kan förstås som studiet av politiska samhällsprocesser eller, annorlunda uttryckt, hur politisk makt utmanas av, fördelas mellan och påverkar olika sociala grupper.

Forskningsämnet Sociala nätverk syftar till att analysera strukturen i relationerna mellan olika sociala aktörer och dess förändring över tid. Forskning inom ämnet kan öka vår förståelse för de sociala mekanismer som ligger bakom samspelet mellan sociala aktörer och dess konsekvenser på samhällsnivå.

Genusperspektivet är ständigt närvarande i sociologin. Forskare studerar bland annat konstruktionen av genus, socialt kön, och relationen mellan genus och maktstrukturer. Intersektionalitet, det vill säga hur ras, klass, sexualitet med mera överlappar och interagerar med varandra samt dess relation till sociala strukturer, är centralt inom forskningsämnet.

Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar.