AI-läskunnighet i den svenska lärarutbildningen
ForskningsprojektHur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?

Upptäck Stockholms universitets forskning via våra ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-20 av 65 träffar
Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?

ASSESS är en forskarskola med inriktning mot kunskapsmätningar inom utbildningssystem. Fokus ligger på hur kunskaper och färdigheter kan bedömas, mätas och analyseras, med särskilt fokus på kvantitativa metoder, samt hur nationella och internationella kunskapsmätningar kan användas för att besvara viktiga utbildningsvetenskapliga frågor. Projektet samlar doktorander och forskare från flera lärosäten med koppling till lärarutbildningarna.
När är dela lika olika? I det här projektet studerar vi hur yngre barn tänker och skapar mening kring att dela resurser. Det handlar både om hur de ser på det från ett matematiskt perspektiv, och från ett klimat och hållbarhetsperspektiv.
I det här forskningsprojektet undersöker vi betydelsen av undervisning inom anpassad kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, med särskilt fokus på undervisning i svenska.
I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.

En studie om den plötsliga övergången till distansundervisning under coronapandemin. Hur påverkade detta studenter och lärare?
Undervisning i hållbarhetsfrågor behöver inkludera både fakta, känslor och värderingar för ett fördjupa lärande. Syftet med projektet är att utveckla undervisningen för hållbar utveckling inom högre utbildning så den blir mer interaktiv och erbjuder studenterna ökad delaktighet.
Projektet undersöker vilka effekter uppgiftskomplexitet har när andra- och tredjespråksinlärare skriver på engelska och moderna språk.
Syftet med projektet är att jämföra och analysera hur svenska undervisas i Finland och Sverige. Fokus ligger på att identifiera likheter och skillnader i undervisningspraktiker, med målet att belysa hur kontextuella och kulturella faktorer kan påverka ämnesundervisningen i de båda länderna.
Religionskunskap och psykologi är skolämnen med tydlig koppling till identitets- och världsåskådningsfrågor, som kan upplevas ”livsnära”. Vi undersöker hur undervisningen kan utformas så att lärare kan erbjuda elever ökade möjligheter till ämnesförståelse i mötet med ämnet på ett integritetsfullt sätt.
Projektet undersöker hur folkbibliotekens flerspråkighetspolicy i praktiken främjar språklig mångfald och inkludering.
Forskarskolan i islamologi är ett samarbete mellan sju universitet. Beroende på lärosäte har studenterna antagits till forskningsämnena religionsvetenskap, religionshistoria, ämnesdidaktik och systematisk teologi. Syftet med forskarskolan är att säkerställa att kompetensen i islamologi hålls levande.
Forskarskolan De främmande språkens didaktik – FRAM – bedrevs under perioden 2012-2015. Syftet var att låta redan verksamma lärare fördjupa sig i olika frågor relaterade till språkinlärning, språkundervisning och språklig bedömning.
Framgångsrika PISA-berättelser inom EU: hur vissa medlemsländer har kunnat förbättra sina resultat över tid.
Inom det här forskningsområdet arbetar vi med att få en överblick över pedagogisk terminologi i olika språk.
Projektet FUSE undersöker olika vägar som studenter kan ta för att söka sig till en utbildning i fysik. Fokus ligger på studenter från underrepresenterade grupper, som till exempel kvinnor och personer från familjer med icke-akademisk bakgrund.
Kunnande i matematik handlar till stor del om att föra och följa matematiska resonemang. Ett viktigt område är algebraiska resonemang. Målet med detta projekt är att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande på olika nivåer i grund- och gymnasieskolan.
Projektet vill prioritera uttalsundervisning inom ELF – English as a Lingua Franca – som har fokus på förståelse snarare än språklig perfektion. Genom att identifiera viktiga uttalsdrag för global kommunikation, strävar projektet efter att göra språkundervisningen mer inkluderande och relevant.
Projektet vill bidra till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning i svenska som andraspråk. Genom att identifiera de uttalsdrag som har störst betydelse för förståelsen och lyfta fram dem i undervisningen, kan inlärare snabbare göra sig förstådda.
Hållbarhetsfrågor är komplexa. För att förenkla hållbarhetsfrågors komplexitet används modeller i undervisningen. En utmaning är dock att vi ofta inte riktigt vet vilket lärande olika modeller möjliggör, eller rentav hindrar. Projektet ”Hållbara modeller” tar sig an just denna utmaning.