Upptäck Stockholms universitets forskning via våra ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1-13 av 13 träffar
Besluts- och spelteori handlar om resonemangsprocessen som ligger till grund för beslut, det vill säga hur önskningar, övertygelser och andra attityder kombineras på ett sätt som gör att personer väljer ett alternativ framför ett annat.
Forskning om filosofins historia har en stark förankring på Stockholms universitet. Vi forskar om den tradition av filosofin som uppstod i Grekland 600 f v t, och som genom förmedling av den arabiska filosofin fördes vidare till europeisk medeltid och tidig modern tid.
På Stockholms universitet bedrivs forskning i kunskapsteori, som hör till de klassiska delarna av den teoretiska filosofin. Disciplinen undersöker kunskap samt andra epistemiska fenomen som rättfärdigande, förståelse och kullkastare.
Stockholms universitet har en lång tradition av avancerad och internationellt uppmärksammad forskning i logik. Logik undersöker principer och metoder för giltig argumentation och resonerade. Formell logik använder ett exakt logiskt språk berikat med formell semantik samt system för deduktiva slutledningar som fångar logiskt giltigt resonerande.
På Stockholms universitet bedrivs forskning i medvetandefilosofi. Frågeställningar om medvetandets natur är centrala. En frågeställning avser det så kallade kropp/själ problemet. Medvetandefilosofin innefattar forskning om medvetandet och dess relation till hjärnan och mänskligt beteende.
Metaetiken är det filosofiska studiet av moraliska åsikter och utsagor. Kan de vara sanna eller falska, och i sådana fall i kraft av vad? Är deras sanning relativ till bedömare? Kan vi nå kunskap i moraliska frågor? Är moraliska åsikter primärt föreställningar om en moralisk verklighet eller inställningar till verkligheten?
På Stockholms universitet bedrivs filosofisk forskning i metafysik på bred front med tonvikt på medvetandets och språkets metafysik, inklusive grundläggande semantik, dualismen mellan kropp och själ, intentionalitetens beskaffenhet och varseblivningens metafysik.
Normativ etik undersöker frågan om vad som är gott respektive ont, hur vi bör leva och handla med tanke på att våra beslut oundvikligen kommer att påverka andra på gott eller ont.
Politisk filosofi undersöker hur våra kollektiva och sociala institutioner är organiserade. Speciellt intresse riktas mot olika politiska system, såsom demokrati, kommunism, republikanism, liberalism, libertarianism samt auktoritarianism.
Samhällsvetenskapernas filosofi behandlar frågor som dyker upp inom samhälls- och beteendevetenskaperna. Det är vetenskaper som rör mänskliga attityder, övertygelser, beteenden, vanor, kulturer och institutioner.
På Stockholms universitet bedrivs forskning om språk, t e x språkets beskaffenhet och kommunikativa förmåga, och relationen till tänkande och till världen. Forskningsfältet inkluderar konstitutiva frågor om språklig mening, utvecklingen av formell semantik för artificiella och naturliga språk, talaktsteorier samt språkets pragmatiska och sociala betydelse.
I tillämpad etik undersöks praktiska moraliska problem, och föreslås principer och riktlinjer för att lösa dem med hjälp av begrepp och argument från etisk teoribildning. Men dessa går i bägge riktningar. Praktiska etiska problem reser frågor för etisk teori generellt. Tillämpad etik knyter samman etisk teori och vår moraliska praktik.
På Stockholms universitet bedrivs forskning i vetenskapsfilosofin. Vi anlägger ett meta-perspektiv på den vetenskapliga processen. Vi ställer bl a följande frågor: Hur går den vetenskapliga processen till? I vilket sätt och på vilka grunder kan vetenskapliga undersökningar sägas vara framgångsrika? Vad är relationen mellan vetenskapliga resultat och sanning?
